Frågor & svar
Nedanstående frågor med svar utgår ifrån att din bostadsrättsförening antagit HSBs normal-stadgar.
Avgiften, vem fastställer den?
Badrummet behöver renoveras
Bygga om lägenheten
Fönstret har gått sönder, någon sparkade en boll i rutan
Fönstret har gått sönder, jag vet inte varför
Grannen stör mig
HSB-medlem
Hyran, vem fastställer den?
Hyra garage eller parkeringsplats
Juridiska råd, var kan jag få sådana?
Kylskåpet är trasigt
Köksfläkt, får jag montera en ny?
Lås i dörren. Får jag sätta in ett sjutillhållarlås?
Låset har slutat fungera. Vad gör jag?
Nyckeln har försvunnit
Parkettgolvet behöver slipas
Spisen behöver bytas
Stambyte, vad är det?
Styrelsen, får den fatta vilka beslut som helst?
Stämman, vem får gå dit?
Stämman, hur fattas beslut?
Stämman, vem kan kalla till stämma?
Säkerhetsdörr. Kan jag kräva att bostadsrättsföreningen monterar en säkerhetsdörr?
Säkerhetsdörr. Får jag själv låta montera en säkerhetsdörr?
Tapeterna behöver bytas
Underhåll av lägenheten
Underhåll av föreningens hus och fasta egendom
Vad står namnet HSB för?
Styrelsen fastställer föreningens årsavgift med hänsyn till föreningens kända kostnader och behov av avsättningar till fond för yttre underhåll.
Innan du gör större ändringar i ditt badrum eller annat våtutrymme bör du kontrollera med föreningens styrelse om det planeras ett stambyte de närmaste åren. Om så är fallet bör du undvika att investera större summor eftersom både yt- och tätskikt troligen måste rivas och bytas vid ett stambyte.
Ytskikt, porslin och blandare i badrum är bostadsrättshavarens ansvar. Det innebär att du får byta plastmattor, kakel, klinker, toalettstol, handfat och blandare utan att söka tillstånd.
Under kakel och klinker finns det ett tätskikt som hindrar vatten och fukt att tränga in i den underliggande konstruktionen. Detta tätskikt är också bostadsrättshavarens ansvar.
Vid en eventuell renovering av badrum måste du se till att golvbrunnen är av godkänd typ. Oftast måste den bytas. Om golvbrunnen är felaktig är inte badrummet godkänt av t ex försäkringsbolaget.
Du måste se till att arbetet utförs fackmanna-mässigt.
Du får bygga om rätt mycket inne i din lägenhet utan att styrelsen ska godkänna det. Du får t ex riva en icke bärande innervägg. Tänk på att jobbet måste göras fackmannamässigt och kom ihåg att det kan finnas installationer med t ex el inne i väggen. Att rådfråga styrelsen är alltid en god regel.
Om du ska förändra bärande konstruktioner, befintliga installationer för ventilation, avlopp, värme, vatten eller gas ska du först begära tillstånd från föreningens styrelse och visa att åtgärden inte påverkar husets konstruktion eller grannar.
Glasen i fönstren är bostadsrättshavarens ansvar. Bostadsrättshavaren får själv ombesörja och bekosta att fönstret lagas. Vet du vem som sparkade bollen kan du försöka kräva den personen på kostnaderna.
Det spelar ingen roll varför glaset spruckit. Det är bostadsrättshavarens ansvar att byta och bekosta.
Om du drabbas av att en granne stör dig kan du i första hand alltid försöka tala med grannen och få honom/henne att förstå att du blivit störd.
Om inte detta hjälper ska du anmäla ärendet till styrelsen eller föreningens vicevärd. Om störningen är återkommande bör du föra noteringar över när och på vilket sätt du blivit störd.
Ytterst kan styrelsen besluta att en bostadsrätts-havare som uppträder störande blir uppsagd.
HSB är en medlemsägd organisation. Alla bostadsrättshavare måste ha beviljats medlemskap i HSB Nordvästra Skåne och i bostadsrättsföreningen där man köpt en bostadsrätt.
Som HSB-medlem berättigas du bl a ett stort antal medlemsförmåner. Det kan vara rabatt på resor, hyrbil, hemförsäkring och mycket annat. Läs mer under medlemsförmåner. För rikstäckande erbjudanden, gå in på www.hsb.se.
För att bli medlem i HSB Nordvästra Skåne betalar du en andel i den ekonomiska föreningen. Denna andel kostar f n 500 kr. Andelen får du återbetald om du någon gång lämnar medlem-skapet. För att ansöka om medlemskap, klicka här.
Om du inte redan har köpt en bostadsrätt blir du medlem i den så kallade "Fria gruppen". Du blir då en gång per år kallad till informationsmöte angående kommande nyproduktion samt val av gruppens representanter till HSB Nordvästra Skånes föreningsstämma. Som medlem i Fria gruppen betalar du en medlemsavgift som f n är 250 kr/år. Du får också tidskriften Hemma i HSB med post ca 6 ggr/år.
När du köper en bostadsrätt prövas också medlemskap i den bostadsrättsförening som lägenheten tillhör. Det är styrelsen för föreningen som beslutar om medlemskap. I medlems-prövningen tas oftast kreditupplysning på den sökande. Ett godkänt medlemskap är en förutsättning för ett giltigt avtal.
Styrelsen kan neka medlemskap bl a på grund av misskött ekonomi med betalnings-anmärkningar eller bristande betalningar i annat boende. Den som blivit nekad medlemskap kan överklaga beslutet till hyresnämnden.
Styrelsen fastställer hyresnivåer för de objekt som hyrs ut. T ex parkeringsplatser, garage, förråd mm. Hyran ska inte blandas samman med avgiften som du betalar för din bostadsrätt.
Om din bostadsrättsförening har parkerings-platser och/eller garage för uthyrning kan du kontakta styrelsen eller föreningens vicevärd och anmäla ditt intresse. Ofta finns det en kölista. Hör vilka principer styrelsen antagit för kölistan och vad hyran är.
Normalt skrivs hyresavtal med 9 månaders uppsägning. Om du flyttar från bostadsrätts-föreningen upphör avtalet att gälla samma dag som du lämnar din bostadsrätt.
Köpare av din bostadsrätt kan inte med automatik överta eventuellt hyresavtal för garage eller parkeringsplats.
Som HSB-medlem kan du kostnadsfritt ringa HSB Juristjour för enklare rådgivning, stadgetolkningar mm. Du når juristjouren vardagar kl 9-15 på telefonnummer 0771-472472. Du kan även hitta svar på många frågor på HSB Riksförbunds hemsida www.hsb.se.
Då får du som bostadsrättshavare byta det. Kylskåp och andra vitvaror är bostadsrätts-havarens ansvar. Om det är ett relativt nytt kylskåp som gått sönder kan du eventuellt få ersättning från försäkringsbolaget där du tecknat bostadsrättstillägg.
Du måste höra dig för om vilken typ av köksfläkt som får monteras i din lägenhet. Hör med styrelsen innan du köper fläkten, i många kök är det inte tillåtet att ansluta fläkten till ventilationssystemet. Då får man enbart montera fläkt med kolfilter där utblås av luft sker inne i köket igen efter reningen. Monteringen måste göras fackmannamässigt.
Ja, du får låta installera ett nytt lås i dörren. Tänk bara på att du ställer dig utanför ett eventuellt låssystem i föreningen. Du måste se till att bytet görs fackmannamässigt.
Lås i lägenhetsdörren är bostadsrättshavarens ansvar. Du får själv bekosta eventuell reparation eller byte.
Om du misstänker att nyckeln kan komma i orätta händer får du överväga att byta lås eller eventuellt koda om låscylindern om det är möjligt. Kostnaderna får du själv stå för eftersom lås med nycklar är bostadsrättshavarens ansvar.
Parkettgolv är bostadsrättshavarens ansvar. Du får, på egen bekostnad, låta slipa parketten om det behövs. Arbetet skall utföras fackmanna-mässigt.
Då får du som bostadsrättshavare byta den. Spis och andra vitvaror är bostadsrättshavarens ansvar. Kolla med någon sakkunnig så du får rätt elanslutning när du köper ny spis. Många lite äldre hus har inte tre faser fram till uttag för spis. Eventuell fast elinstallation måste göras av behörig elektriker. Om det är en relativt ny spis som gått sönder kan du eventuellt få ersättning från försäkringsbolaget där du tecknat bostadsrättstillägg.
Med åren åldras såväl vattenledningar som avloppsrör samtidigt som det samlas avlagringar inne i rören. Det innebär att föreningen får problem med återkommande stopp i avlopp och vattenskador på grund av läckage. Det kan till och med gå så långt att vissa lägenheter blir utan vatten. Efter cirka 40–60 år behöver därför både tappvattenledningar och avloppsrör bytas. Detta kallas stambyte. I samband med stambyte passar man oftast på att renovera samtliga badrum och toaletter i föreningens lägenheter.
Stambytet i sig är en underhållsåtgärd som beslutas av styrelsen i föreningen.
Stambytet innebär att hantverkarna måste öppna upp väggar och golv i t ex badrum. Enligt stadgarna är ansvaret för återställning av tätskikt och ytskikt i badrum bostadsrättshavarens. Praktiskt taget alla bostadsrättsföreningar beslutar därför, med stämmobeslut, att tillfälligt överlåta detta ansvar till bostadsrättsföreningen och samtidigt renovera badrummet med nya tätskikt, kakel på väggar, klinker på golv och porslin mm. När stambytet är genomfört och badrummet är renoverat återgår ansvaret till bostadsrättshavaren.
Styrelsen i en bostadsrättsförening har långt-gående befogenheter att fatta beslut i ärenden som gäller förvaltningen av föreningen. Utöver de punkter som framgår av stadgarna angående beslut på ordinarie stämma så är det är enbart frågor kring ny- eller ombyggnad, rivning, köp eller försäljning av egendom som stämma ska fatta beslut om.
Styrelsen beslutar ensam om föreningens budget, avgifter och hyror, när underhåll skall göras mm.
Alla bostadsrättshavare samt personer som är gifta, registrerade partners eller sambo med bostadsrättshavaren och deras barn har rätt att gå på föreningsstämman. Även om man är fler än en person från en bostadsrätt så har man enbart en röst på stämman vid beslutsfattande.
Bostadsrättshavare har rätt att skicka ett ombud till stämman. Ombudet måste ha en giltig fullmakt med sig och visa upp vid fastställandet av röstlängden. Om du går själv på stämman får du ha ett biträde med dig.
De som får vara ombud eller biträde är: annan medlem eller medlemmens make/maka, registrerad partner, sambo, föräldrar, syskon eller barn.
Ombud får enbart företräda en medlem.
De allra flesta beslut fattas med enkel majoritet, det vill säga en röst mer än hälften av antalet avgivna röster i omröstningen. (t ex 33 stämmodeltagare röstar i en omröstning. Det förslag som får minst 17 röster har vunnit omröstningen). Vid lika röstetal avgörs frågan av den mening som stämmoordförande företräder.
Vid personval är den vald som fått flest röster. Vid lika röstetal avgörs beslutet genom lottning.
Vissa viktigare beslut fattas med t ex 2/3 majoritet av det antal röster som deltagit i beslutet. (t ex stadgeändring beslut nr 2, vid förändringar som påverkar en bostadsrätts-lägenhet och där minst en bostadsrättshavare motsätter sig beslutet)
En extra föreningsstämma får bara fatta beslut i ärenden som framgår av kallelsen.
Normalt är det styrelsen som kallar till stämma. Varje år ska det hållas ordinarie föreningsstämma senast sex månader efter bokslutsdagen. Dessutom kan styrelsen kalla till extra föreningsstämma.
Om föreningens revisor skriftligen kräver det skall styrelsen kalla till stämma. Kallelse ska gå ut senast två veckor efter det att begäran blivit känd av styrelsen.
Om fler än 10 % av bostadsrättshavarna skriftligen kräver det skall styrelsen kalla till stämma. Kallelse ska gå ut senast två veckor efter det att begäran blivit känd av styrelsen.
Om styrelsen inte kallar till stämma trots krav från revisor eller 10 % av bostadsrättshavarna kan länsstyrelsen kalla till stämma.
Nej, du kan inte kräva det av föreningen. Dörren till lägenheten är bostadsrättshavarens ansvar. Endast i samband med ett större ombyggnads-arbete kan föreningsstämman besluta att föreningen monterar säkerhetsdörrar till samtliga lägenheter.
Ja, om du ser till att det görs fackmannamässigt samt att dörren uppfyller de brand- och ljudbestämmelser som gäller i din förening.
Bostadsrättshavaren får tapetsera om när hon/han vill. Arbetet skall utföras fackmanna-mässigt.
Att bo i bostadsrätt skiljer sig på flera punkter mot hyresrätt. Bostadsrättshavaren äger föreningens fastighet/er tillsammans med övriga bostadsrättshavare. Någon annan ägare finns inte. Dessutom har bostadsrättshavaren rätt att bo i en viss lägenhet i föreningens hus. Därav namnet bostadsrättshavare.
Som bostadsrättshavare har du underhållsansvar för en hel del av lägenheten. En tumregel är att du ansvarar för allt som syns inne i lägenheten med undantag för anordning för uppvärmning (t ex element)
Du som är bostadsrättshavare har stora rättigheter att göra förändringar inne i din lägenhet utan att söka tillstånd från föreningens styrelse.
Du får t ex:
- måla eller tapetsera om
- byta golvbeläggning
- öppna ett valv mellan rum (om inte väggen är bärande)
- riva en icke bärande innervägg
- byta köksinredning, vitvaror
- byta blandare
- sätta in en säkerhetsdörr
- byta lås i lägenhetsdörren
- renovera badrummet
En god regel är att alltid fråga styrelsen även om de inte formellt ska godkänna vad du tänker göra. Styrelsen har ofta detaljkunskap om fastigheten som kan vara bra att känna till innan man börjar riva en vägg eller borra hål. Det finns ofta installationer i innerväggarna (t ex elledningar) som man måste känna till.
Du måsta alltid se till att alla förändringar görs fackmananmässigt. Det betyder att de ska göras med ett korrekt utförande enligt de normer och krav som ställs.
Du måste fråga styrelsen:
- om du ska installera en köksfläkt (för att få reda på vilken typ som får monteras i ditt kök)
- riva en bärande vägg eller förändra installation av ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,
- eller annan väsentlig förändring av lägenheten
Det är bostadsrättsföreningens styrelse som ansvarar för allt underhåll som inte anses tillhöra lägenheten enligt HSBs normalstadgar § 36. Föreningens hus och fasta egendom skall hållas i gott skick.
Styrelsen ansvarar för att det upprättas en underhållsplan och att erforderliga medel avsätts till fond för yttre underhåll.
Beslut angående underhåll och reparationer fattas av styrelsen.
HSB bildades 1923 och namnet var då en förkortning av Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening. Numera är HSB ett registrerat företagsnamn utan att vara en förkortning. HSB ägs av medlemmarna/bostadsrättshavarna. Vår organisation består i november 2011 av:
- 548 000 medlemmar
- 3 900 bostadsrättsföreningar
- mer än 35 000 förtroendevalda
- 31 regionala HSB-föreningar
- HSB Riksförbund